Jag köpte en
trisslott när jag kom från Stockholm till Göteborgs Central i går kväll. Jag
tänkte att om man åker med det tåg som med någon minuts marginal passerat
stoppet vid Södertälje då måste det innebära turdag. (Dessvärre visade det sig
inte gälla lotter)
När jag nu
tar del av situationen på tåget efter, alltså det som blev stående på spåret
nästan hela natten, funderar jag på hur beredskapen för den här typen av ”oförutsedda
händelser” ser ut. Visserligen som
lekman, men ändå.
Varför evakuerades
t.ex. inte passagerarna snabbare? Förklaringen från SJ:s talesperson var att
det omöjliggjordes av att det pågick trafik på det parallella spåret. Varför
kunde man då inte stoppa den trafiken under den korta tid det skulle ta att
låta resenärerna gå av? Sådana tågstopp, med olika förklaringar, är inte precis
främmande varken för SJ eller deras kunder.
Om detta
trots allt var omöjligt kan man tycka att det borde ha gått att göra livet mer
drägligt för de inlåsta passagerarna:
All erfarenhet
visar att ständigt uppdaterad information om det aktuella läget är viktigt. Det
har man tydligen inte beaktat, inte heller den här gången.
Visserligen
var det kanske ingen som behövde svälta, men stod tåget verkligen så illa till
att det inte gick att få ombord de förnödenheter som saknades?
Och hur är
det med elförsörjningen, finns det inga provisoriska lösningar utanför det
ordinarie systemet?
Det är inte
svårt att förstå att stängda toaletter upplevdes som ett jätteproblem för
många. Fråga mig inte hur – men nog borde det gå att ha beredskap för någon
form av snabb lösning till och med på det dilemmat?
”Snabbtåg”
där resenärerna måste övernatta på sträckan Stockholm – Göteborg?
Nej, det var
bättre förr. Innan det fanns tåg överhuvudtaget, och än mindre snabbtåg. På
oxkärrornas tid. Då fick man visserligen också övernatta, men det fina var att på
den tiden gick det så sakta att man kunde bo första natten hemma…