Toppmötet i FN väcker minnen.
Jag ingick i den svenska delegationen vid motsvarande möte i oktober 1995. Det
var FN:s 50-års jubileum med 150 stats- och regeringschefer närvarande.
Högriskpersoner som Yassir Arafat och Fidel Castro medverkade till att
säkerhetspådraget var enormt, det i särklass största uppdraget för Secret
Service någonsin.
Från det ordinarie arbetet minns jag framförallt diskussionerna om nedrustning. Eftersom flera av aktiviteterna leddes av svenskar, bland andra Hans Blix och Rolf Ekéus, fick vi ingående rapporter om läget. Ekéus var ordförande i kommissionen för Irak, ett land där situationen var mycket dramatisk. Landet var föremål för restriktioner, man fick t.ex. inte sälja sin olja. Bristen på förnödenheter var stor och förorsakade svartabörshandel med hårresande priser. Vapen över en viss räckvidd var förbjudna och skulle förstöras men Irak förnekade systematiskt sitt vapeninnehav. ”Svårast var att hålla koll på biologiska stridsmedel” berättade Ekéus. Ledningen hade dock medgett att man placerat ut sådana riktade mot Israel och gjort missilerna stridsdugliga.
”Saddams ställning är starkt försvagad men han har en förtryckarapparat av Gestapo modell”, antecknade jag från mötet med Rolf Ekéus som avslutade med att konstatera att ” det absolut sista jobb man ska ha är att vara oppositionsledare i Irak.”.
Vilka länder kandiderar till den "utmärkelsen" idag?
