Kan någon visa oss vägen?

Det är lätt att instämma i Göran Perssons invändningar mot Löfvens regeringsbildning, framförallt när det gäller Mp:s inflytande. Lika lätt är det att förstå den irritation nuvarande S-ledning känner när den tvingas ta del av GP:s oförtäckta kritik. Löfven har nog med problem ändå utan att Persson behöver strö salt i såret.

Att döma av en text från Folkpartiets riksdagsgrupps vårmiddag 1996 var vårt problem det motsatta, vi efterlyste uttryckligen vägledning från tidigare partiledare…

Mel.: Björn Ulvaeus och Benny Anderssons " Hej gamle man."

Per var den yngste någonsin den dag han trädde till.
Men nästan lika ung han sa: "Nu jag ej längre vill."
 Det är snart tjugu år se'n nu han gjorde sin sorti. 
Vi undrar vad han tänker om sitt gamla folkparti?

Hej gamle man

kan du visa oss den väg som vi ska gå
för att få komma dit som vi vill nå
Hej gamle man

kanske är det vi som gör nåt fel ändå. 
Nu är det dina råd vi hoppas på.

Nu lämnar Ola bakom sig det ljuva livets Rom.
Han är tillbaks i Sverige och nu vill han börja om.
Och trots att han var't borta nu i många herrans år
han uttalar sig som om han minister var igår...

Hej gamle man

kan du visa oss...

Bengt ser hur Centern skämmer ut det som var hans projekt.
Hans lidelse för samverkan har dock herr Persson släckt. 
Han undrar säkert vad vi gör, om ståndpunkter vi tar, 
och om hur läget varit om han hade stannat kvar.

Hej gamle man

kan du visa oss...

Trivsamt kaos.

                                                 Upphävt "paddförbud"

”Det vore skönt om det var jul – och den var över” brukade min mormor säga när stöket tilltog en bit in i december. Vartannat år är jag benägen att instämma med mormor Sofie. Att det sker bara vartannat år beror på att vi då har fullt hus med barn och barnbarn. Vartannat år infinner sig däremot det stora lugnet i stugan när våra ungdomar firar jul hos respektive svärföräldrar.

Och visst blir det lite oreda i rutinerna när tolv personer i åldrarna fyra till sjuttiotre ska sova, äta, läsa, spela spel och bygga lego på en yta där det annars huserar två relativt stillsamma pensionärer. Men det är trots allt ett trivsamt kaos som vi absolut inte vill vara utan.

Tomten har bra koll på det här förfaringssättet och tar sig alltid till rätt plats. I år konstaterade sexåringen visserligen att ”det var ju du som hade klätt ut dig, farfar” och lillebror, fyra år, var inte sen att hänga på.

Ett snabbt växande problem är bristen på uttag för laddning av diverse mer eller mindre avancerade kommunikationsapparater. Stundtals var det i år svårt att hitta ett ledigt uttag för kaffekokaren. Det blev inte lättare av att för de två yngsta familjemedlemmarna hade ett flera veckor långt ”paddförbud” upphört lagom till jul. Det fanns alltså ett stort uppdämt behov.

Det brukar ju heta att av barn och fyllehundar får man veta sanningen. Det stämmer dock inte fullt ut. När nämnda fyraåring var med mig på systembolaget deklarerade han högt och tydligt: ”HÄR HAR JAG VARIT MÅNGA GÅNGER.” Detta kan jag bestämt dementera. Det har åtminstone inte skett i mitt sällskap och föräldrarna försäkrar lika bestämt att gossen aldrig tidigare satt sin fot vare sig på systembolaget i Falkenberg eller på något annat systembolag.

Perus vänner - humanitär hjälpverksamhet i Inkas heliga dal.

Under en resa till Inkas heliga dal i Peru fasinerades Håkan Meyer av de människor han träffade där och av deras levnadsvillkor. Trots att befolkningen i byarna oftast lever under mycket små omständigheter möttes Håkan av stor gästvänlighet.  Efter att ha återvänt och skapat ytterligare kontakter tog han initiativet till stiftelsen Perus vänner. Stiftelsen driver nu en mycket jordnära och kostnadseffektiv hjälpverksamhet med orten Calca som utgångspunkt.

Håkan Meyer har bred tidigare erfarenhet från ledande befattningar inom näringslivet. Nu ägnar han mycket tid och ett stort engagemang åt stiftelsen.  Bidrag till verksamheten kommer från enskilda givare och företag men också från andra stiftelser som uppskattar arbetssättet med direkthjälp utan kostnader för mellanhänder. Ett nära samarbete med reseföretaget Peruspecialisten är ett viktigt inslag.

Basen för stiftelsens verksamhet är ONG AYNI Calca. ONG är en av stiftelsen registrerad icke-statlig organisation som verkar ideellt och som står under myndigheternas kontroll. Ordet AYNI kommer från inkaspråket och betyder hjälp-till-självhjälp, solidaritet och omsorg. Så fungerade relationerna under inkatiden inom familjen, stammen, regionen och samhället. AYNI speglar väl tanken med stiftelsens hjälpverksamhet.

Ett av projektet handlar om att tillhandahålla fri modersmålsundervisning för kvinnor. Arbetet sker på distans och med hjälp av läsplattor. En testomgång med åtta kvinnor från Calca har genomförts med mycket lyckat resultat och gruppen kommer nu att läsa nästa årskurs. Samtidigt startar ytterligare en grupp.

Bland övriga insatser av stiftelsen kan nämnas att utveckla biodlingsnäringen Arton utvalda småjordbrukare med förutsättning och intresse att satsa på biodling får tillgång till nytillverkade kupor och kringutrustning men också till utbildning och rådgivning.
Skoluniformer till fattiga barn och stipendier till ungdomar som på grund av höga terminsavgifter annars inte har möjlighet att studera vidare är andra exempel på jordnära projekt. En ”luftbro” med barnkläder från Sverige där skandinaviska peruresenärer tar med sig kläder och där mottagning och utlämning organiseras av stiftelsens kontakter på plats är mycket uppskattad.

Mer information finns  på stiftelsens hemsida där det också framgår hur man kan hjälpa till.

http://www.perusvanner.se/

Spektakel i riksdagsgruppen.

I folkpartiets riksdagsgrupp fanns under flera år en förnämlig utmärkelse med titeln ”Årets Blåklant.” Konkurrensen var oftast stenhård. För att undvika påtryckningar, i det här fallet för att undgå att bli nominerad, hölls namnen på jurymedlemmarna hemliga. Inte sällan återfanns pristagarna i partiets absoluta ledning, något som säkert bidrog till att densamma beslutade att pristagarnas namn liksom motiveringarna skulle hållas hemliga och vi är därför förhindrade att redovisa namnen. Preskriptionstiden bestämdes till 50 år och namnen blir således tillgängliga för historieforskningen 2035

Vid samma årliga spektakel framfördes också visor.  Körmedlemmarna varierade något men stommen bestod av Eva Eriksson, Tidaholm, KG Biörsmark, Norrköping, Ingemar Eliasson, Bromma och Charlotte Branting från Växjö. Således en ytterst kompetent grupp. Jag vill minnas att skönsången brukade ledsagas av Carl- Johan Wilsons eller Håkan Jonssons känsliga pianospel?

Engagemanget från kvartetten var hundraprocentigt. Vid framförandet av en tidigare redovisad sång om lantbrukets tillstånd var Charlottes rekvisita, förutom LRF-keps, en rejäl grep. Inlevelseförmågan gjorde att hon glömde att vi inte stod i en potatisåker utan befann oss i en av Stockholms förnämligare gästvåningar. I ett exalterat ögonblick körde hon med stor kraft grepen i det gamla fina parkettgolvet.

Nedan ett exempel som visar att vi var bättre på att rimma än på att förutse valresultat. Visan är från vårmiddagen 1998 och den ”effekt” vi förutspådde skulle  dröja till valet 2002. Göran Persson, som 1996 tagit över efter Ingvar Carlsson, lyckades trots ett dåligt valresultat 1998 regera vidare med hjälp av V och MP.

Visan om den märkliga Leijonborgeffekten     Mel: Det stora slagsmålet på tegelbacken

På hösten nittioåtta, med valet tätt inpå,

ett gäng från borgerligheten mot riksda'n syntes gå.

Där kom dom allesammans, alla statsråden hos Bildt,

och i blicken hade dom nåt mörkt och vilt.

Där var Ask och Bosse Lundgren,

 där var Alf och Davidsson.

Och Daléus, snett till vänster,

 ja, va fa'n kom han ifrån?

Där var Leijonborg och Könberg,

major Björklund stod breve,

han var sur för att han inte fick gå med.

I samma stund så samlades allt upp på Rosenbad

ett gäng som under fyra år ej gjort nån männ'ska glad

Så när Göran mana: "Anfall!"

ja, då tvekade en del

som var sura för att allting gått så fel.

Där var Johansson och Åhnberg

hyrda in från VPK.

Där var Winbergskan som var, om möjligt, rödare än så.

Där var Åsbrink, Tham och Östros

som med blodet rött och hett

gick mot riksdagshuset för att skipa rätt.

Där stod dom, moderater och sossar man mot man

med stöddig självgodhet - men ingen utav dessa vann!

Nej Göran han förlorade, det gjorde också Carl.

Det var Leijonborg som vann i årets val!

Och långt in i nästa sekel tala svensken med respekt

om det märkliga som sluta med en "Leijonborg-effekt". Ministär med liberaler, så långt ögat kunde se

så att till och med Jan Björklund fick va' med!