Går en ny stjärna bland sommarstäder upp över Falkenberg? Del 2

Går en ny stjärna bland sommarstäder upp över Falkenberg?   Del 2.

I det här avsnittet fortsätter signaturen KÅVE att redovisa sina intryck från en semester i Falkenberg år 1929. Nu handlar det om Skrea Strand och hamnen.

”Mellan vaggande rågfält och mörkgröna potatisåkrar leder en allékantad väg mot Skrea Strand. Trädens bladverk har piskats av stormarna och allt skalligare bli grenarna ju längre man kommer utåt stranden. Till sist och längst ut ha de endast ett eller två blad till vittne om det tynande liv som föres.

På stranden ligga de hundrade och åter hundrade badhytterna och där utanför det stora svallande något som vi inifrån landet med vördnad och stor respekt kallar havet men som den infödde kustbon mera anspråkslöst benämner sjön. Hit ut är under soliga och varma dagar en jämn trafik. Gående, cyklande och bilande draga de badlystna vägen fram.

Men man kan även ta sig ut till strandbadet med användande av motorbåt. Tvenne sådana, båda f.d. fiskekuttrar gå regelbundet mellan kajen söder om å-bron och Skrea Strand. Tjugofem öre tur och retur drager kostnaden. En roddbåt förmedlar f.ö. trafiken över ån mellan valskvarnen och tegelbruket på andra stranden. Sju öre för stora och fem för små. Det är ju nästan samma billiga taxa som för gång- och körtrafik över den gamla trallbron i forna dagar. Trafiken går och passagerarna räcka till för både rodd- och motorbåtar.”

Kanske ett alternativ att ta med i dagens brodiskussion? Det är miljövänligt och skulle ge många arbetstillfällen, åtminstone om man håller sig till roddbåtar. Dessutom låga investeringskostnader och överkomliga biljettpriser.

”Badstranden vid Skrea Strand är lång och sandig," fortsätter KÅVE. "Bottnen är jämn och långgrund, böljorna svala och salta – mycket salta tycker den sötvattenbadande inlandsbon. Saltet formligen svider i skinnet och de inbjudande solbaden i den fina och varma sanden gör kroppen härdad och brun.”

*******

I nästa avsnitt skriver KÅVE bland annat om promenaderna längs Ätran:

”De äro ofta folktomma men på de dammiga vägarna ovanför jagar folket med hetsande fart framåt i motordräkt…”

PS

Överhuvudtaget var det både trevligare och billigare att resa förr i världen. Och inte så stressigt. Det gick ofta så sakta att när man skulle ut på en längre resa kunde man ligga första natten hemma.

Men det är en helt annan historia...  DS