"Vi sätter oss inte i en regering som inte leds av en socialdemokrat"

Häromdagen fick finansminister Magdalena Andersson frågan om hon kunde tänka sig att ha samma post i en moderatledd regering och hennes kommentar blev att ”frågan var rent hypotetisk.” Min gissning är att om det istället varit ”skarpt läge” hade svaret blivit något i stil med: ”Vi sätter oss inte i en regering som inte leds av en socialdemokrat.”

Jag återkommer till likheterna mellan diskussionerna efter valet 1991 och den debatt vi har idag. Då hade det främlingsfientliga och populistiska Ny Demokrati fått den vågmästarroll Sverigedemokraterna har idag.

Liksom inför årets val fanns det 1991 farhågor för att regeringsbildandet skulle bli svårt och liksom idag fanns det förespråkare för en blocköverskridande regering.

Valresultatet visade att M, Fp, C, och KD tillsammans blev större än S och V men att man inte fick egen majoritet. Ian Wachtmeisters och Bert Karlssons parti hade fått den vågmästarroll många befarade.

Dagens täta allianssamarbete fanns inte 1991 och den fyrpartiregering under Carl Bildt som så småningom blev resultatet var långt ifrån självklar. Det fanns tveksamheter främst i folkpartiets och centerns riksdagsgrupper.

Försöken att få till stånd en blocköverskridande regering omöjliggjordes i praktiken av ett tydligt besked från socialdemokraterna: ”Vi sätter oss inte i en regering som inte leds av en socialdemokrat.”

Jag har svårt att se något i den nuvarande S-ledningens agerande som skulle tyda på ett annat ställningstagande än det Ingvar Carlssons socialdemokrater tog 1991. Och att en ny moderatledare skulle våga sig på motsvarande experiment är inte heller troligt.

En blocköverskridande regering med socialdemokrater och moderater, hur goda argument det än finns, lär dessvärre få svårt att vinna gehör.