I en intervju nyligen
upprepade en irriterad Bert Karlsson att Ny Demokrati (riksdagsparti 1991-94)
inte alls var främlingsfientligt, ett påstående som är lika orimligt som när
Jimmy Åkesson nu hävdar detsamma för Sverigedemokraternas del.
Det är möjligen så att det
främst var Nyd:s allmänt populistiska budskap som tog partiet in i riksdagen men
ingen som hade det tvivelaktiga nöjet att därefter följa dess framfart kan
tvivla på att det var främlingsfientligheten som var drivkraften.
På Ian och Berts torgmöten
varvades skrönor om kriminella invandrare som stal och våldtog med uppgifter om
generösa socialbidrag som tvingade kommunerna att dra ner på ålderdomshemmens
matkonton. Argumenteringen var lömsk, statistiken tillrättalagd eller direkt
felaktig. Att stapla ölbackar och andra klämkäcka upptåg liksom parollen ”mer
drag under galoscherna” var till för att avleda från närmare granskning.
Ny Demokrati torgförde sin främlingsfientlighet
annorlunda än dagens Sverigedemokrater men budskapet var precis detsamma. Partiet
verkade i en tid då det liksom nu kom många flyktingar till Sverige, debatten
var oförsonlig om än inte lika otäck som idag. Då liksom nu brann det på
flyktingförläggningar.
Bert Karlssons eget sätt att
hantera sitt förtroendeuppdrag följs nu upp av Sverigedemokraterna. Bert fäste
uppenbarligen inte heller någon större vikt vid arbetet i riksdagen. Det var
enklare att argumentera där man inte behövde vara så noga med fakta och där riskerna
att bli motsagd var mindre. Ny Demokratis frontfigur utgjorde en alldeles egen
”kampanjorganisation” av samma slag som Sverigedemokraterna nu sjösätter och som
presenterades vid en presskonferens dit man lurat journalisterna med ett löfte
om ”kursändring”. Den som hoppats på att den skulle bestå av en nedtoning av
partiets främlingsfientliga budskap blev dock besviken. Ändringen visade sig bara
bestå av ett nytt arbetssätt där man med hjälp av flygblad, annonser och utomparlamentariska
metoder ska förmå människor som flyr undan krig och terror att hålla sig borta
från vårt land.
Den lättsamma ton som Ny Demokrati
ibland slog an skiljer partiet från deras efterföljare (det är svårt att tänka
sig Mattias Karlsson stapla ölbackar eller Björn Söder leda allsång på
torgmöten ) En annan skillnad är att Nyd inte hade SD:s ursprungliga kopplingar
till nazistiska rörelser. Däremot var främlingsfientligheten lika dominerande i
Ny Demokratis budskap som den nu är i Sverigedemokraternas. Det ändras inte av
en aldrig så irriterad Bert Karlsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar