fredag 15 januari 2016

Promenad genom Falkenberg omkring 1920 - del 5

Med hjälp av Ingeborg Hellbergs "En promenad genom Falkenberg omkring 1920" kommer jag att i några bloggar berätta om vilka affärer och verksamheter som fanns där och om människor och händelser knutna till dem. Det är naturligtvis mest av intresse för er med falkenbergsanknytning men kanske kan livet i en småstad i början av förra seklet intressera också andra...

  
I det här avsnittet berättar Ingeborg Hellberg om affärerna på Storgatan från Brogatan till dåvarande Mellersta Hallands Järnväg och om en tragisk händelse vid bomstugan...

Så är vi nere i Politiska hörnet. Där samlades gärna stadens ungdom på kvällarna. Det stod ofta ett gäng i var hörna. Det kunde väl ibland bli lite bråkigt men då var patrullerande polisen snart där. Var det Zander Johansson brukade han säga ”Stå´n inte här och stampa, skå´n i stau här så skå´n i cirkulera eller konna ni gau ut och häva er på Vallakullarna”, berättar Ingeborg Hellberg.
Vi går över Brogatan och kommer till nedre delen av Storgatan. I hörnet fanns nu bokhandeln och i andra våningen Telegraf och Telefonstationen. Längre ner på Storgatan hittar vi Postkontoret (se tidigare bildkommentarer till Postens placering i byggnaden, min anm.) och Judit Johanssons modeaffär. På hörnet Storgatan/Stationsgatan låg Robert Danielsson Delikatessaffär. I andra våningen i detta hus hade doktor Krikortz sin mottagning. Han var stadsläkare och den verklige människovännen. Många falkenbergare fick erfara hans stora generositet.
Nu går vi upp till politiskan igen. I det fjärde hörnet hittar vi Falkmans speceriaffär (verksamheterna där har växlat flitigt genom åren, bl.a. Installationsbyrån som flyttade hit ca 1935 och en Zoologisk affär. Nu krogen Down Town, min anm.)
Vi går nu på vänstra sidan av gatan och kommer till en begravningsbyrå och Ellen Nilssons Pappershandel. Här finns också Sofia Johanssons manufakturaffär, vanligen kallad ”Gästgivarens”. Här låg nämligen en gång Falkenbergs Gästgiveri. (”Tvålhuset Resia” flyttade till fastigheten 1927, min anm.)
Nu närmar vi oss gamla sta´n och nu finns det inte så många affärer. I hörnet Storgatan/Stationsgatan låg Patrik Johnssons hus. På den tiden fanns där en av oss flickor omtyckt stuvaffär. Där kunde man för 5 öre få några stuvbitar till dockkläder. Nästa hus var den Walleriuska fastigheten. Där hade Kooperativa handelsföreningen sin affär och längst ner mot järnvägen låg Forsells tryckeri och bokbinderi. 
Mitt emot denna fastighet låg en byggnad där så småningom Östmans Kafé öppnades. I detta kafé höll gärna idrottsfolket till. ( och det gjorde vi senare också. Det är åtskilliga timmar man har tillbringat där efter FF-träningen, min anm.) På sommaren serverades också kaffe i ett trevligt trädgårdskafé. Jag tror att i det huset också fanns en köttaffär och en matservering.
Nu har vi hunnit så långt ner på Storgatan där Västkustbanan korsar gatan. 

(Mellersta Hallands Järnväg byggdes 1885 och här gick den ungefär i nuvarande Hallanäsgatans sträckning och sedan ut över ruinerna efter Falkenbergshus, min anm.)

Tågen har sedan de lämnat stationen passerat Nygatan och Gröna gatan. jag minns inte att det fanns bommar vid dessa gator, bommarna fälldes väl från stationen. Sedan gick tågen ut på bron över Ätran.
Vid övergången vid Skansen fanns bomvakter. Där fanns en liten vaktkur där vakterna kunde sitta när de väntade på tågen. De måste ju också vakta när nattågen passerade. En av vakterna var ”Bomma-Sigrid”, välkänd av alla och kanske mest av skolungdomarna som måste vänta vid bommarna för att komma till skolan.
En tragisk händelse skedde vid denna övergång. En blåsig kall vinternatt stod vakten där när tåget passerade. Hennes långa vida kjol blåste och fastnade i tåget och hon följde med och hittades död och sargad ute på Vallarna, slutar Ingeborg Hellberg det här avsnittet av vandringen.

Avsnitt 1-4 hittar ni i bloggförteckningen till höger.

1 kommentar: